resursförsvar och aggressivitet

Det pågick en debatt i en facebookgrupp för engelsk springer spaniel om resursförsvar,allergi och att det var dålig avel bakom. Jag kanske går ut på tunn is och säger min åsikt här men då får det vara så för jag står för detta. Med varje ord. 

I "debatten" var det inget som hade med våra uppfödda hundar härifrån eller linjer att göra.
Men att det är så lätt att skylla på uppfödarna och dålig avel, det känns inte okej och jag blir faktiskt illa berörd.
Har man problem med sin hund så rådfråga alltid din uppfödare i första hand. Även om den kanske inte kan hjälpa dig så har den blivit informerad om läget och kanske har något klokt att tillägga.
Om inte annat, som uppfödare vill man gärna veta om linjerna är helt åt skogen mentalt.

Och detta har jag sagt tidigare, en engelsk springer spaniel ska vara en härlig hund och den ska inte kräva specialistkompetens! Det står jag för till 100%

MEN, jag har haft ett otal springrar på klippning, lektioner eller träffat i andra sammanhang och där ägaren sagt ”akta dig för han (oftast varit en han faktiskt) är aggressiv!!”
Jaså du, säger jag till hunden, kanske runt 8 månader gammal, är du aggressiv du?
Och så börjar jag klippa och det händer att lilla vovven har lite egna åsikter om det hela. Då får man ge hunden ”onda  ögat” och säga att det där är INTE okej!!
Och det handlar INTE om att slå dem, dra i nackskinnet eller annat utan ett ”hörru” och en sträng blick brukar räcka eller att man tar dem lite i näsan. Inget argt men jag är bestämd!
Det är ABSOLUT inte okej att bitas! För det gör ont! Och får man inte bort det som ung hund ja då är det inte lättare när den blir vuxen. Och då gör det ont på riktigt om de tar sig en tugga i ens hand...

När den fattat att den faktiskt får finna sig i vad jag vill göra så blir det mycket gos och beröm och godis. Duktig hund, nu gör du rätt! Nu gillar jag dig och du får både klapp och godis av mig. Okej säger hunden, jag fattar, jag lyssnar på dig, du är tydlig och bra.

De hundar som varit lite stökiga, de har haft samma gemensamma nämnare; de inväntar inte besked eller lov, de drar och hänger i kopplet och de väntar inte på sin tur utan de gör som de vill och de stormar på. I min värld så är det inte hunden som ska ta kommandot, den har tyvärr inte bestämmanderätt, så är det bara. Det är livet man får finna sig i som hund men hundarna har aldrig några problem med det. Det är så tacksamma över att få klara besked istället.

En sån här hund hade jag här på lektion, han gjorde precis vad han ville, sa jag stanna, då knallade han iväg, jag hade en leksak till belöning, när jag la undan den då gick han iväg och hämtade den fastän han inte fick.  Han struntade fullständigt i vad jag sa.Och ja, han hade resursförsvar, han var inte alls intresserad av att lämna bort sin roliga leksak som han själv hade gått och hämtat.  
Han hade också bitit sin matte riktigt illa.

Jag gillade honom, det var en härlig och rolig hund men det var han som bestämde och vad sa jag tidigare; jo de har ingen bestämmanderätt…
Men han ansåg att han hade det. Och det var enbart ouppfostran. Han hängde och drog i kopplet.
Men någon aggressivitet? Nej.

Är det då ett uppfödarfel? Nej säger jag.

Hade samma hund varit hos någon som hade talat om för honom – vänligt men bestämt- att du lyssnar på mig och det är jag som bestämmer, då hade det varit en helt annan individ och då hade folk förmodligen tyckt att det var en ypperligt välartad härlig hund.

Jag har träffat flera”problemhundar” av olika raser.
Det är aldrig hunden i sig som är problemet. Men alla har en sak gemensamt. De går före sin ägare och ”vill bara nosa lite” enligt ägaren. En del kan vara lite jobbigare än andra, de kan ha mer energi, vara rätt så envisa men problemhundar anser inte jag dem vara.
Möjligen lite mer krävande men mer i den meningen att de kräver mer jobb av sin förare.
Men aggressiva och att försvara sina grejer? Nej, det gör det inte. Har jag haft hundar på kurs som gjort det, då har det varit andra grundläggande problem.
De har inte sett vinning av att samarbeta med sin ägare och de har inte fått klara och tydliga regler. Och det ska sägas, det ÄR inte alltid så lätt men ta då hellre hjälp med det.

”Problemhundarna” lyssnar oftast inte, de stannar inte, de tar saker, de klarar inte av att vara stilla för de har aldrig lärt sig. Svåra att ha ihop med andra hundar. Accepterar inte att man tar i dem, då vill de bitas. För mig är det aldrig ok. Vi ska ha och vi behöver ha ett samarbete där vi har kul tillsammans.
Hundar är kloka. Betydligt klokare än vad vi tror.
De försöker verkligen läsa oss men många är SÅ otydliga och hundarna förstår verkligen inte vad föraren säger och vill för de har inte fått lära sig. 

Som flickan på bilden, det är mer min melodi. Glad hund och glad förare som vill jobba tillsammans,
Och en hund vill ha klara regler.
Nej. Tack. Bra. Enkelt och fyrkantigt.
Inte massa ”kom, sitt,sitt ner, sätt dig nu, men Ludde sätt dig ner nu, inte dra i kopplet”

Säg att hunden har lärt sig ordet SITT. Den kan alltså inte böja verb och de är inte bra på meningsbyggnad och de vet inte heller att det heter sitt/sätt dig/men snälla Ludde sätt dig nu ner och att det är i princip samma sak.

Och samma sak med ”Ligg”, det har kanske lärt sig det ordet den men den har inte lärt sig ”lägg dig ner”

De hundar som är lydiga o fina, de vill kanske gärna också nosa men de frågar sin ägare först eller går lätt att få tillbaka i kontakt igen.
De bits som i regel inte, de mopsar inte upp sig, vi har en symbios där vi samarbetar och vi har kul ihop.  
 
Och ja, det finns lättare och svårare hundar. Och ingen regel utan undantag men faktum är att jag har än idag inte träffat EN enda hund som varit rent aggressiv och haft resursförsvar. Men jag har träffat några enstaka som haft resursförvar OCH varit ouppfostrade.  
Men jag har träffat många otydliga hundförare. Och jag har träffat många stressade hundar.
 
Men skyll inte enbart på uppfödarna för att din hund har resursförsvar.
 
Det finns däremot hundar som inte tycker det är kul att bo ihop med andra hundar. Som inte gillar att barn hänger och klänger på dem.

Är de ”dumma” hundar för det? Nej inte i mina ögon.
En hund har all rätt att ha integritet.
Den kanske faktiskt inte VILL bli hängd o klängd på. Ge den space.

Just den individen kanske inte vill ligga trångt och klänga med andra hundar/människor. Är det fel på den hunden då? Nej, inte i mina ögon. Men den kanske däremot inte ska gå i avel.

Det finns många aspekter på det hela.
JAG vill avla på snälla, rara, arbetsamma hundar. JAG vill inte bara plocka ut den finaste för utställning.
Hur andra gör, det får stå för dem.
Med vissa hundar har jag valt att inte gå vidare i avel för jag har inte riktigt gillat mentaliteten.

Andra kanske hade fortsatt med den linjen, ja det är möjligt? Men dra inte alla uppfödare över en kam! Det gör mig illa att höra sånt här och skapar inget förtroende alls.
Det här med allergi? Det tar vi en annan dag...