att välja rätt..

Denna gången kommer det inte att handla om hundar men något som är väldigt viktigt och som jag skulle vilja att fler reflekterade över!

Vi fick ju som en del av er vet några kattungar i somras. Det var 3 stycken som hittades övergivna på en gård och det fanns ingen mamma till dem heller. Jag har en granne som är med i Falkenbergs Djurskyddsförening som frågade om vi kunde vara akut jourhem till dem. Eftersom vår katt några veckor innan så tragiskt hade blivit påkörd och omkommit så tänkte jag att ja varför inte, det kunde vi väl ställa upp på och göra.  
Så en kväll ringde Anna från Djurskyddet och sa att de hade fångat in dem och att hon var på väg med dem. Det var 3 vilda rädda kattungar, den ena räddare än den andra. Herregud tänkte jag, det här blir ju spännande, hur ska det här gå??  Jag har aldrig varit så där ”kattig” av mig utan mer en hundmänniska. Men efter jobbet som djurvårdare på veterinärkliniken där jag träffade många katter så gillar jag dom skarpt alltså! Har träffat så många katter som är hur snälla som helst! Och några av andra kalibern med…. Men som tur är så är det merparten av den snälla varianten.  

Så det var bara att försöka vänja dem vid oss, de gillade att få kattungevälling, varje gång de fick det så kom de fram annars låg de helst och tryckte under sängen. Ganska snabbt så gick det att klappa den som var lite långhårig, den döpte vi till Pepsi. Men Jonna döpte om den till Fluffy, han såg ju rätt fluffig ut.
Där var en rödgul hane, han spotte och fräste så herregud så han döpte jag till Tiger. Var typ livrädd för honom i början om jag ska vara ärlig. Den tredje var en liten hona som Jonna döpte till Sanza.
.

Nåväl, dag efter dag så blev det modigare och mindre och mindre rädda. Och Tiger visade sig vara en riktigt härlig kille och kelig katt. Ropade man på honom så kom han springandes. Han och Fluffy kom alltid så fort man kom till dem. Sanza höll sig fortfarande lite på sin kant men om man satt stilla så kom hon närmare och närmare och la sig gärna bredvid en och sista tiden så njuter även hon av att bli klappad.

Tänk de här små bollarna som kom hit fulla av mask och livrädda, de är nu fina, goa och supermysiga katter. Tänk om ingen hade hittat dem, då hade de levt i bästa fall som vildkatter och i värsta fall blivit rävmat… Nu när jag skriver det här så ligger Fluffy på rygg bredvid mig i soffan och njuter i fulla drag. Det skär ju i hjärtat när jag tänker på att han kanske skulle behövt levt som en vildkatt. Vår goa söta fluffiga Fluffy.

Nu har Tiger och Sanza flyttat till sitt riktiga hem, de bor nu hos en kvinna som bor på landet där de kommer att få gå ut, inga barn eller hundar, lugnt och fint för Sanza som nog tyckte att det kunde blir för stimmigt här och jag tror att det kommer att trivas alldeles utmärkt där, det känns väldigt bra i hjärtat och det är viktigt för mig! Vi ville att hon skulle flytta ihop med Tiger så hon fick en kompis med sig. 
Fluffy är nu själv här men får en ny kompis om några dagar, det är en annan katt från Falkenbergs djurskyddsförening, en liten hona som nu heter Varga. Tänker att det är lättare att föra ihop dem när de är unga än om man har en äldre katt och tar in en kattunge. De har ju rätt så roligt med varandra med, speciellt om det är kattungar som är fulla av bus.

Varför skriver jag nu om katter helt plötsligt kanske ni undrar? Jo för att det är SÅ viktigt att ni kastrerar era katter! I skrivandes stund har bara denna föreningen ca 50 katter som är upphittade här och där och kommer att behöva nya hem och det tar aldrig slut med upphittade katter!
Vet ni också hur många katter som ”buskavlas”som det även kallas? Dvs att man har sin honkatt och låter henne gå ute och para sig med någon okastrerad hane, det är ju alltså ingen planerad avel vi snackar om här utan kan vara grannkatten eller någon förbistrykande hane. I värsta fall kan det ju vara släkt med, det är ju det ingen som vet heller.
Katter kan dessutom para sig flera gånger så det kan vara olika pappor till ungarna i samma kull. Och den här stackars honkatten kan då få kull efter kull för att man tycker det är skoj med kattungar. Och så länge vi köper dessa från Blocket, MarketPlace eller som man hittar på lappen på anslagstavlan i Ica-affären så fortsätter buskaveln för så länge det finns efterfrågan finns det tillgång.

Jordbruksverket har till och med infört att du är skyldig att se till att din katt inte ska kunna föröka sig hur som helst. Så om alla faktiskt följde det så skulle det inte kunna bli några kattungar hipp som happ. Men eftersom det är en aldrig sinande ström av det så följer ju inte folk detta tyvärr.

Vill ni ha en kattunge så snälla, ta hellre en från en förening eller katthem. Visst de kostar lite men då får du dem oftast (vet inte hur alla föreningar gör, det kan kanske vara lite olika) chippade, avmaskade, vaccinerade och kastrerade.
Katten på Blocket kostar ofta en del med, nu tar folk till och med upp till 1000kr för dem har jag sett. Och då är nog oftast inget av detta gjort. Kanske med lite tur att de är avmaskade. Och ska du då vaccinera, chippa och kastrera så blir ju den billiga katten faktiskt dyrare!  Skulle nog säga att om du lägger ihop alla kostnader så kostar det mer än vad du ger för ”katthemskatten” Plus att du gör en god gärning med, du hjälper föreningen och du ger en katt som kunde varit hemlös ett hem. Och jag LOVAR dig, den katten kommer att var dig evigt tacksam för detta i resten av sitt liv!
Så snälla, snälla snälla, kastrera era katter!

Kika på Falkenbergs djurskyddsförening om ni är intresserade av en katt, finns många söta fina som längtar efter ett nytt hem!